Cvea Kommunikation arbetar med text och bild

Tidningen
Miljö&Hälsa

...ges ut av
Yrkesföreningen Miljö
och Hälsa
som är en
fackligt och politiskt
obunden förening för
yrkesverksamma
på miljö- och hälsoskydds-området.
Läs mer på www.ymh.se

Kontakta redaktionen >>

5

5

5

5

4

3

2

2

1

5

4

3

2

1

9-10

8

7

6

5

4

Nummer 3 2011

2

Nummer 1 2011

8-9

7

6

4

3

2

1

9-10

8

6

5

3

Artiklarna på den här sidan är skrivna av Cicci Wik. Har du synpunkter? E-posta till:
redaktion@ymh.se

Med en annons i Miljö&Hälsa når du miljökontor och miljöföretag från norr till söder! E-posta till annons@ymh.se

Vill du prenumerera på tidningen kan du kontakta Cicci Wik!

Miljö&Hälsa når hela Sverige från norr till söder.

Vi har även externa skribenter som arbetar som miljö- och hälsoskydds-inspektörer, eller hos
till exempel:
Livsmedelsverket,
Naturvårdsverket,
Jordbruksverket,
Smittskyddsinstitutet,
Naturskydds-
föreningen
med mera.

Varje vecka finns det en spalt författad av Ann-Christine Jonsson, en mycket kunnig och uppskattad jurist.

I varje nummer finns en krönika författad av "Björne" som är en inspektör någonstans i Sverige. I denna krönika serveras läsarna en och annan betraktelse ur inspektörens perspektiv...

Nyare artikelexempel

Hittar du här

Äldre artikelexempel

Allt journalistiskt och redaktionellt arbete, det vill säga grafisk produktion,
intervjuer, reportage övriga texter, bildbehandling samt redigering utförs av:
Cicci Wik, redaktör och frilansjournalist, Cvea Kommunikation Frilansredaktion.se

Citera gärna men ange källa!

Om receptfria läkemedel och kosttillskott
...två artiklar i ett dokument.
Nummer 5 2013

Vilda djur i tätbebyggt område
Under en period blev det problem med vildsvin i Åstorps kommun i
Skåne. Åstorp ligger intill och lite på Söderåsen, strax intill E4 en bit
inåt land från Ängelholm. Nummer 4 2013

Stickmyggor bekämpas med protein
Forshaga kommun har ansökt om och fått tillstånd att bespruta
mot mygg. Men det är en kortsiktig lösning som kan bli kostsam
om det blir gynnsamma förhållanden för mygglarver i sommar.

Lagändring gav gruvboom
Minerallagen trädde i kraft 1 juli 1992 och ersatte gruvlagen. Den nya lagen har nderlättat för företag att söka undersökningstillstånd och prospektera i sverige och idag finns information om sveriges geologi lätt tillgänglig hos Sveriges Geologiska Undersökningar, SGU. Nummer 3 2013

Naturvetare i Stockholm
För att läsa till miljö- och hälsoskyddsinspektör vid Stockholms universitet ska man först ha klarat av en kandidatexamen med inriktning naturvetenskap.
Nummer 2 2013

Kommunen inte bara myndighet
Kommuner har ansvar för vatten och avlopp i hela sitt geografiska område.
— Att få en planering som gäller hela kommunen är något vi miljöinspektörer gärna vill ha, säger Carina Axelsson.
Nummer 1 2013

Boverket och Naturvårdsverket tolkar riktvärden olika
Det är ett problem att riktvärden som gäller bullernivåer kan tolkas på
olika sätt. Boverket tolkar på sitt sätt och Naturvårdsverket på ett annat.
Nu har Regeringen bestämt sig för att satsa på Ostlänken och JAS 39
Gripen, ett beslut som kommer att få stor betydelse för Linköpings
kommun. Men dessa positiva beslut gör att det blivit ännu viktigare
än tidigare att flygbullerfrågan får en snabb lösning.
Nummer 9-10 2012

Samhällsbyggare i Gävle
Astrid Grinell har arbetat som miljöinspektör i Gävle kommun i två år.
- Jag jobbar mest med enskilda avlopp. Men jag är även VA-samordnare. Det innebär
att jag har ett samordningsansvar från miljöavdelningen och är med på möten för att
dela information och projekt med bland annat VA-huvudmannen, fysisk planering eller
med bygglovsavdelningen och renhållningsbolaget.
Nummer 9-10 2012

Kontrollorgan har svårt att se verkligheten
Mer och mer blanketter och pappersarbete blir det för de svenska bönderna och Lennart
Halvarsson som har en gård i Hudiksvall tycker att detta nära nog tar arbetsglädjen ifrån honom.
- Verkligheten för mig är att alla regler och allt som man ska hålla sig till tar ifrån mig glädjen i att bruka gården. Det enda jag går och tänker är vad gör jag för fel nu, var är det som inte är bra nu, hela tiden. Det vore bättre om jag kunde inrikta mig på produktionen i stället och jobba på.
Nummer 8 2012

Bättre samordning vore bra för tillsynen av jordbruk
En lantbrukare får idag besök av både länsstyrelse och kommun som gör kontroller delvis på samma saker. Är det en mjölkproducent det är frågan om så kommer även Arla eller Milko och finns det KRAV så blir det ytterligare en kontroll. Staffan Ivarsson arbetar som miljö- och hälsoskyddsinspektör på Norrhälsinge miljökontor.
- Det pratas om att det ska samordnas men jag vet inte hur det går med det och jag vet inte riktigt hur det skulle kunna gå till heller. Vi som kontrollerar har olika huvudmän bakom oss och kontrollerar samma saker mot olika bakgrund.
Nummer 8 2012

Målen är med men når vi dem
Sveriges Kommuner och Landsting har nyligen utfört en enkät och även gjort djupintervjuer hos kommunerna.
- Generellt kan man sammanfatta den här undersökningen med att miljömålen har fått
ett ökat genomslag. Det säger Kerstin Blom Bokliden som har arbetat hos SKL i 15 år.
Nummer 7 2012

Nödvändig statistik är svårtillgänglig
På grund av sekretessregler, höga kostnader och problem med databastekniken blir viktig miljöekonomisk statistik svårtillgänglig. Det skapar problem när Konjunkturinstitutet
ska utföra sitt uppdrag med att ta fram underlag till miljöpolitiken.
Nummer 7 2012

Samma regler för alla
Att ha arbetskläder när det är dags för inspektion hos ett livsmedelsföretag är en självklarhet. Personalen har naturligtvis skyddskläder och då ska även inspektören ha det när det är dags för inspektion. CatarinaÖstlund arbetar som miljöinspektör på Hammarö kommun, på miljö- och byggförvaltningen och hon jobbar mest med livsmedel och hälsoskydd.
- Vi som arbetar med livsmedel har ganska mycket kläder på oss om man jämför med andra inspektörer, mössa, rock och antingen blåa tossor eller skor, brukar vi ha.
Nummer 6 2012

Bärplockarinvasion
Det har kommit väldigt många bärplockare från framför allt Bulgarien till den lilla byn
Mehedeby i Tierps kommun i år. Det brukar vara runt 50 personer som anländer men i år kom det tio gånger så många. Det finns olika uppgifter på hur många det egentligen var som kom, men runt 500 var det troligtvis. Det är fler än de som är bofasta i byn. Tidigare år har det blivit problem med nedskräpning så i år hade markägare och kommunen förberett sig. Men inte på att det skulle komma så många.
Nummer 6 2012

Rådgivning med skadeståndsansvar
En av föreläsningarna som var i plenum, för alla Miljö och Hälsadagarnas deltagare samtidigt var Annika Gustafssons. Hon är advokat. Tidigare arbetade hon som förbundsjurist i mer än 20 år hos Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.
- Det blev min ingång i den kommunala verkligheten, sa hon. Från 1978 då jag började
där och fram till idag så sysslar jag med miljöfrågoråt kommuner. Miljö- och hälsofrågor har varit ett av huvudämnena för mig tillsammans med plan- och byggfrågor och en sak till,
nämligen skadestånd.
Nummer 5 2012

Skrotbilar och ny avfallsplan
Naturvårdsverket fick i uppgift av regeringen att beskriva hur läget såg ut när det gäller bilskrot och verket skulle även lämna förslag på hur producentansvaret skulle kunna fungera bättre.
Nummer 5 2012

Diffust i inomhusmiljö
Gunnel Emenius arbetar idag på Karolinska institutet som miljöhygieniker där hon arbetar med patientutredningar. Men tidigare arbetade hon som miljöinspektör i 20 år. Under Miljö och Hälsdagarna föreläste hon om inomhusmiljö och hälsa igår och idag.
Nummer 5 2012

REACH i praktiken
Fyra norrländska län har nyligen gjort en kemikaliekartläggning. En rapport är
på väg och den är tänkt att användas som underlag till lokala och regionala tillsynsmyndigheter. Till hösten ska ett nytt projekt startas upp och då ska REACH
användas i tillsynen för första gången.
Nummer 4 2012

Ny yrkesklassificering
Svensk Yrkesklassificering är en nomenklatur som används för att klassificera
svenska yrken. Ordet nomenklatur kommer ursprungligen från latinets "nomen
calo" som betyder "genom namn sammankalla". En nomenklatur är ett system
av termer och beteckningar som används inom exempelvis ett fackområde.
Eller en samling yrken inom ett yrkesområde, en yrkesgrupp. En läkare som kör
taxi är till yrket taxichaufför.
Nummer 2 2012

Inspektörens perspektiv viktigt
Användarföreningens viktigaste uppgift är att komma med synpunkter på IT-system och programvaror. Det är användarperspektivet som måste styra hur verktyg i IT-miljö utvecklas. Istvan Szentes är ordförande i Användarföreningen för Ecos. Han är inspektör i Halmstad kommun men 30 procent av hans tjänst är vikt för IT-området.
Nummer 1 2012

Checklistor på webben
Södra Roslagens Miljö- och Hälsoskyddskontor använder idag ett IT-system
för ärendehantering men just nu håller de även på att införa webbaserade
checklistor. Det finns flera olika IT-verktyg för miljö- och hälsoskyddsinspektörer.
Säkert fungerar de lika bra allihop. Det som är viktigt är ändå
att IT-verktyg ska vara lätta att använda och funktionella.
Nummer 1 2012

Från kostym till jeans och t-shirt Del 3 sista delen
Nils-Gunnar Sahlman har haft en post i Yrkesföreningen Miljö och Hälsas styrelse i två
omgångar. Han har drivit utbildningarna som YMH har arrangerat. Under sitt långa yrkesliv har han inte bara sett kongressens deltagare lämna sina kostymer hemma för att i stället komma i jeans och t-shirt. Något han själv gjorde på sin allra första kongress 1966. Han har också sett inspektörens arbete förändras och utvecklats på många olika sätt. Det finns mycket att berätta om Nils-Gunnar så det blev en serie artiklar. Här är tredje och sista
delen av porträttartikeln....
Nummer 1 2012

Hur gick det med djurskyddet?
Fler anmälningsärenden, är det ett mått på att djurskyddet har blivit bättre eller är det i stället ett mått på motsatsen? Statskontorets utvärdering av hur det blev efter att länsstyrelserna tagit över ansvaret för djurskyddskontrollen ser det som ett mått på att det har blivit bättre. Att alla gör på samma sätt nu är också ett tecken på att det har blivit bättre. I ett rådslag som Naturvetarna arrangerat var dock alla rörande överens om att det måste bli bättre.
Nummer 9-10 2011

Samordnade myndigheter
Genom att förstå varandras uppdrag och vilka lagstiftningar som olika myndigheter
lutar sig mot så hoppas man kunna ta fram vägledning som fungerar
för inspektörer och handläggare.
Nummer 9-10 2011

Från kostym till jeans och t-shirt Del 2
Nummer 9-10 2011

Från kostym till jeans och t-shirt Del 1
Nils-Gunnar Sahlman har haft en post i Yrkesföreningen Miljö och Hälsas styrelse i
två omgångar. Han har drivit utbildningarna som YMH har arrangerat. Under sitt
långa yrkesliv har han inte bara sett kongressens deltagare lämna sina kostymer
hemma för att i stället komma i jeans och t-shirt. Något han själv gjorde på sin
allra första kongress 1966. Han har också sett inspektörens arbete förändras
och utvecklats på många olika sätt.
Till exempel försköts fokus under en period från hälsoskydd mot miljöskydd
på gott och ont. På senare år har livsmedelstillsynen få ny kraft när riskklassningen
kom. Som ung ville han bli stridsflygare. Men i stället blev
han pilot inom datasystem och utbildning för kommunernas miljökontor.
Det finns mycket att berätta och det får bli en serie artiklar. Här är del
ett, hur det hela startade…
Nummer 8 2011

Verbal Judo - taktisk kommunikation
Myndighetspersoner kan råka ut för kommunikationsproblem ute på fältet i möten med människor i sitt yrkesutövande. Bo Munthe lär ut Verbal Judo som handlar om att lära sig hantera situationer som kan uppstå i möten med upprörda, arga, fientligt inställda eller frustrerade personer. I en sådan situation är det viktigt att behålla sitt lugn och uppträda professionellt.
Nummer 8 2011

Situationer på jobbet
Mycket kan hända i möten med människor och Lisa
Hellström som arbetar i Tierps kommun har hamnat i
obehagliga situationer. I alla yrken som innebär möten
med människor är det nyttigt att lära sig hantera situationer
som kan uppstå. Men tyvärr ingår det sällan i utbildningarna.
- Det skulle absolut behövas. Att lära sig hur man ska uttrycka
sig, om konflikthantering och om kommunikation
kan göra att man undviker att hamna i vissa situationer.
Nummer 8 2011

Strandskyddsarbete i Skellefteå
När den nya strandskyddslagen kom 2009 tog arbetet fart ordentligt.
Peter Lundström är kommunekolog och en av dem som arbetar
med strandskydd i Skellefteå kommun.
- Vi är ungefär tjugo inspektörer och så är vi två biologer och en
geovetare. Det är vi på naturvårdssidan som har fått strandskyddsansvaret.
Även några på byggavdelningen jobbar med strandskydd.
De tar hand om det som är relaterat mot byggsektorn. Nu har vi
jobbat med strandskydd i fem eller sex år.
Nummer 7 2011

23 miljoner till översyn av regler
Cecilia Persson har ganska nyligen börjat jobba med strandskydd på
Naturvårdsverket.
- Jag ska jobba med vägledning kring strandskyddet och då vänder vi
oss i första hand till länsstyrelserna och i andra hand till kommunerna. Vi
ska vägleda om vad som står i miljöbalken och vad strandskyddsreglerna
innebär. Tidigare har jag haft andra uppgifter på Naturvårdsverket. Jag
har jobbat med förvaltning och tillsynsvägledning när
Nummer 7 2011

Vilseledande yrkesklassificering
Yrkesföreningen Miljö och Hälsa har uppmärksammat att SSYK 96, som är en
standard för svensk yrkesklassificering inte är rättvisande. Miljöoch
hälsoskyddsinspektörer har klassificerats i samma grupp som
sjukgymnaster och optiker vilket man kan ifrågasätta.
Nummer 7 2011

Effektiv miljötillsyn
EMT är förkortning för Effektiv Miljötillsyn och detär namnet på ett forskningsprogram med syfte att ta fram vetenskapligt baserade verktyg för att utföra miljötillsyn så effektivt som möjligt. Fokus ligger på miljöinspektörerna och tillsynsverksamheten.
Nummer 6 2011

Global uppvärmning framställs som bluff
Lars Hansson är lektor i miljöekonomi vid Internationella miljöinstitutet, IIIEE vid Lunds universitet. Som en sista programpunkt under Miljö och Hälsadagarna visade han en bit ur en propagandafilm mot FNs klimatpanel, The Great Global Warming Swindle. Nummer 5 2011

Ämbetsmannen en demokratins väktare
- Det moraliska ansvaret skär genom allt, man kan inte delegera det och man kan inte lämna över det till chefen. Man kan heller inte låta sina kollegor ta över för gör man det så har man det hängande över sig när man ska somna på kvällen.
Så sa Lennart Lundquist, professor emeritus i statsvetenskap, när han föreläste för en nära på fullsatt föreläsningssal. Nummer 5 2011

Vägen till internationellt miljöarbete
Ulrik Westman är enhetschef på enheten för internationellt samarbete på Naturvårdsverket i Stockholm. Han kommer ursprungligen från Lund men resan till huvudstaden har varit lång med nedslag i sjuttio länder.
Nummer 5 2011

Tillståndsprövning av vindkraftsverk
Gunilla Rudehill är kommunarkitekt i Sollefteå i frågor som rör tillstånd för att bygga vindkraftstorn. Hon arbetar på samhällsbyggnadskontoret och tillsammans med kommunekologen och chefen för miljö- och hälsoskyddskontoret hanterar hon ansökningar om att få anlägga vindkraftsverk.
Nummer 4 2011

Tillsyn av receptfria läkemedel
I Uppsala kommun arbetar alkoholhandläggarnaäven med tillsyn på tobak och
receptfria läkemedel. De delar även kontor med livsmedelsinspektörerna. Lisa
Persdotter arbetade tidigare som livsmedelsinspektör och det tycker hon att hon har
nytta av som alkoholhandläggare.
Nummer 3 2011

Vattenpipsrökning trend bland unga
Allt färre vuxna röker idag men många unga börjar röka och det kommer nya rökprodukter till Sverige som ungdomar snabbt tar till sig. Vattenpipan är ett exempel. Att röka vattenpipa är en social företeelse, det gör det attraktivt för yngre. Samtidigt hänger inte lagstiftningen riktigt med.
Nummer 3 2011

Statens folkhälsoinstitut och tobakstillsyn
Tobakstillsyn har varit ett eftersatt område, lokalt, regionalt och nationellt.
- I slutet på 2008 kom ett nytt regeringsuppdrag, det nationella tobaksuppdraget som sträckte sig från 2008 till 2010. Det gjorde att vi kunde avsätta resurser för att förstärka
tobakstillsynen. Fokus har varit att öka tillsynsaktiviteterna och kompetensen hos tillsynshandläggare samt lyfta fram tobakstillsyn som en viktig del i det tobaksförebyggande arbetet. Vi måste arbeta brett med hela tobaksfrågan. Det preventiva arbetet måste gå hand i hand med tillsynsverksamheten.
Nummer 3 2011

Tre uppslag ur nummer 2 2011
Rubriker:
Kommunikation och bemötande
Delaktiga anställda gör ett bättre jobb i Vallentuna
Utbildning för dig som vill arbeta som livsmedelsinspekör

Spretig bransch med riktlinjer
Bengt Hedlund är VD för branschorganisationen Svensk Servicehandel & Fast Food, SSFF som är en gammal organisation med hela 103 år på nacken.
- Vi är den enda bransch-organisationen som finns inom servicehandeln i Sverige. Det är bland annat tobaksaffärer, gatukök, kiosker, servicebutiker, hamburgerrestauranger och trafikbutiker, en brokig skara. Vi jobbar mycket med opinionsbildning, vi påverkar myndigheter och politiker för att villkoren ska bli så bra som möjligt för våra medlemmar. För något år sedan var det till exempel mycket tobaksfrågor och då handlar det inte om rökning i sig, det handlar om de villkor som gäller för att sälja och hantera tobak.
Nummer 1 2011

Äggförsäljning betyder myndighetskontakter
Carola Johansson driver Gersby Nystuga Hönseri& Packeri i Ransäter som ligger i Munkfors kommun i Värmland. Hon har drivit företag under större delen av sitt yrkesverksamma liv och det har lärt henne att det är nyttigt ta reda på vad som gäller i kontakten med myndigheterna.
- Jag vet hur lätt det kan bli fel om man missar något, säger hon.
Nummer 1 2011

Kemikalietillsyn i Skellefteå
Agneta och Inger arbetar med kemikalietillsyn på bygg- och miljökontoret i Skellefteå kommun.Även de andra inspektörerna blir förstås inblandade
då och då. Till exempel när de inspekterar företag där andra har hand om tillsynen.
- Det är intressant att arbeta med kemikalietillsyn men det kan vara ganska svårt också. Nu har vi till exempel arbetat med utfasningsämnen och vattendirektivsämnen på sista tiden. Då måste man sätta sig in i ganska mycket så att man vet vad det handlar om. Annars har vi arbetat mycket med att kontrollera märkning av kemikalier ute i butiker. Det är lite mer konkret, säger Inger.
Nummer 9-10 2010

Reach och den nya tillsynsförordningen
Från december 2010 börjar REACH att gälla i Sverige. Det blir de kemikalier som förekommer i höga volymer som ska registreras först och främst och det är inte bråttom. Det är inte förrän 2018 som sista registreringen ska vara klar.
Nummer 9-10 2010

Ny tillsynstaxa i Borås
Teresia Kling arbetar som verksamhetsledare för miljötillsyn på miljökontoret i Borås. Sedan 2006 har hon representerat sin kommun i en arbetsgrupp med syfte att ta fram ett nytt taxeförslag till miljöbalkens område.
Nummer 8 2010

Viktigt att verksamhetsplanera rätt
Det finns ett krav i miljöbalken och i livsmedelslagen att varje miljöförvaltning ska ha tillsyns- och kontrollplaner. Det handlar enkelt uttryckt om att man ska planera sin verksamhet. Nummer 8 2010

Restaurangvärlden kritisk
mot kommuners livsmedelstillsyn

I ett par artiklar i restaurangbranschens tidning Restaurangvärlden har man tittat närmare på kommunernas livsmedelstillsyn och det gav upphov till skarp kritik mot hur den nya lagstiftningen tolkas av livsmedelsinspektörerna.
Nummer 7 2010

Livsmedelstillsyn i Söderåsens miljöförbund
Håkan Bladh är miljö- och livsmedels-inspektör i Söderåsens miljöförbund. Tidigare jobbade han i Örkelljunga kommun, en av de fem kommuner som gick ihop i september 2009 och bildade miljöförbund. Han tycker att det finns många fördelar med den nya organisationen.
Nummer 7 2010

Lär dig kommunicera hållbart
Fyra kommunikationsförmågor som alla ska göras ordentligt och i rätt ordning. Så kan man beskriva hållbar kommunikation. Det gäller att kunna lyssna till omgivningen, ställa kloka frågor, lyssna inåt till sig själv efter hållbara slutsatser och att berätta ärligt. Sätter man ordet ”djup” framför varje förmåga markeras större medvetenhet och skicklighet än annars. Det är när vanliga, ytliga, artiga samtal inte räcker till som hållbar kommunikation blir användbart, till exempel i konflikthantering.
Nummer 6 2010

P-piller fungerar på fisk också
Trots att det finns ganska höga krav på reningsverken idag så finns det inga krav på att rena läkemedelsrester.
- Vissa av dem renas ändå bort men andra renas inte alls. Det handlar mer om tillfälligheter än krav från myndigheternas sida, vilka som renas.
Det säger Joakim Larsson som är docent i fysiologi och forskare på institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Sahlgrenska akademin.
Nummer 6 2010

Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål
Mats Palm är chef för riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål i Sverige. Enheten är lokaliserad i Malmö och idag basar han över 19-20 miljöåklagare som förutom i Malmö finns i Stockholm, Göteborg, Jönköping, Växjö och Östersund. Att det nu mera finns en fredad åklagarenhet som enbart fokuserar på miljöbrott har gett ett bra resultat och under 2009 fördubblades antalet miljöbrottsmål.
- Det är för att vi har kunnat koncentrera oss på våra uppgifter som vi lyckats så bra, säger Mats Palm.
Nummer 4-5 2010

Jäv - att hamna på två stolar
Alla som arbetar i offentlig förvaltning arbetar på medborgarnas uppdrag och i deras intresse. Demokrati och rättssäkerhet är grundläggande i all offentlig verksamhet. Som anställd eller förtroendevald får man aldrig missbruka sin ställning och därför är det jätteviktigt att motverka ”korrupt beteende” som mutor och bestickning och att se till att man inte hamnar i jävsituationer.
Nummer 4-5 2010

"Små avlopp - ingen skitsak"
Naturvårdsverkets tillsynskampanj ”Små avlopp – ingen skitsak” har som målsättning ägare ska bli medvetna om att de måste åtgärda
sina dåliga små avlopp. Små avlopp som inte bytts eller åtgärdats på många år ör ett ofta bortglömt miljöproblem.
Nummer 3 2010

Vattenrening med UV-ljus
Att rena vatten med UV-ljus är ingen ny företeelse, redan i slutet på 1800-talet örsta installationen
av UV-desinfektion av dricksvatten i full skala installerades i Marseille redan 1906.Även i norra Frankrike och i USA installerades tidigt UV-reningsanläggningar.
Nummer 3 2010

Hälsorisker av elektromagnetiska fält
ört med sig en ökad användning av radiofrekvent strålning (100 kHz-300 GHz) för kommunikation . De finns i stort sett överallt där vi vistas numera.Ända sedan 80-talet har diskussioner förts om svaga elektromagnetiska fält kan påverka människors hälsa. Från början var det mest kraftfrekventa fält (50 Hz) nära högspänningsledningar som diskuterades men idag handlar det även om radiofrekventa fältfrån bl.a. mobiltelefoner, basstationer och trådlösa nätverk.
Nummer 2 2010

Tillsyn, tatuering och piercing
Både i Örebro och i Uppsala har miljö- och hälsoskyddskontoren gjort tillsyn på samtliga tatuerings- och piercingverksamheter och i båda kommunerna har man upptäckt brister när det gäller egenkontrollen. I Uppsala saknar både utövare och inspektörer kunskaper om eventuella hälsorisker med tatueringsfärger. Nummer 2 2010

Spillvärme skulle kunna värma 1,5 miljoner villor
Det finns exempel på kommuner som tar vara på spillvärme från lokala industrier i sina fjärrvärmenät. Men enligt Svensk Fjärrvärme finns det egentligen ingen ekonomi i att ta göra det. Industrigruppen återvunnen energi vill bryta vad de kallar fjärrvärmemonopolet och leverera mer fjärrvärme till de kommunala näten. Nummer 1 2010

 

Sveriges största
parkering för elfordon

I Göteborg har ett fastighetsbolag tillsammans med Göteborg Energi färdigställlt Sveriges hittills största parkering anpassad för elfordonsladdning. Avsikten med parkeringen är att förbereda Göteborg för ett ökat nyttjande av elfordon. Nummer 1 2010

 

Elbilens betydelse för ekonomi och infrastruktur kartlagd
Elbilen kommer att påverka stora delar av världens infrastrukturer och skapa nya globala marknader. De investeringar som väntas till följd av elbilsamhället utbyggnad beräknas globalt omfatta 5 000 miljarder kronor de närmaste tio åren, och för svensk industri finns förutsättningar att positionera sig bra.
Nummer 1 2010

 

Insatser för ett Energieffektivt och Starkt näringsliv i Norrbotten
I Norrbottens län är man nu inne på sitt andra projekt med fokus på energieffektivt företagande. Det nya projektet förkortas IESN och det ska bredda och utveckla arbetet med att nergieffektivisera och miljöanpassa företag i Norrbottens län. Starten gick i januari 2009 och det ska pågå i två och ett halvt år, fram till sommaren 2011.
Nummer 1 2010

 

Grisigt värre
Den senaste tiden har den mediala uppmärksamheten riktats mot grisfarmare i Sverige har i förlängningen lett till att djurskyddet blivit ifrågasatt i Sverige. Det var organisationen Djurrättsalliansen som slog larm genom att offentliggöra en undersökning som de genomfört under två år om hur grisarna har det i Sverige. De har besökt små och stora grisuppfödare och filmat och fotograferat. Nu har de även polisanmält gårdarna för brott mot djurskyddslagen.
Nummer 9 2009

 

Hallå där: Elin Agnvall
Elin Agnvall arbetar på länsveterinärenheten. Hon är husdjursagronom i grunden och innan hon började arbeta på länsstyrelsen arbetade hon som djurskyddsinspektör i tre olika kommuner.
- Jag har jobbat i Vetlanda, Stockholm och Nynäshamns kommuner. Nynäshamn slogs ihop till ett kommunförbund med Haninge och Tyresö och jag arbetade där ett tag, sedan hamnade jag på länsstyrelsen.
Nummer 9 2009

 

Bevakare av miljö och hälsoskyddsintressen
Efter 30 år som kommunanställd på miljökontor arbetar Nils Alesund numera med att bevaka sina forna kollegors intressen gentemot staten och EU.
- Vi bevakar vad som händer så att vi kan se om det påverkar kommunerna. Intressebevakning är en stor del av verksamheten, det gäller även det arbete jag gör på min stol.
Nummer 8 2009

 

Läkemedelsrester i avloppet
Avloppsreningsverken kan inte rena vattnet från läkemedelsrester idag. De rinner
rakt ut i våra hav, sjöar och vattendrag. Forskning har visat att resterna får konsekvenser för vattenlevande organismer och även för oss människor.
- Det som är anmärkningsvärt är att läkemedlen även i mycket låga koncentrationer
har en effekt, och att de tillsammans har större effekt än var och en för sig,
säger Per-Erik Olsson, professor i biologi vid Örebro universitet.
Nummer 8 2009

 

Hygienfrågor på dagordningen
Dagens vård och omsorg är en kombination av olika boendeformer som har mer
eller mindre vårdinslag. Personalen på sjukhusen och inom kommunal omsorg har
inte alltid rätt rutiner för god hygien och multiresistenta bakterier är en risk. Var tår gränsen mellan miljö- och hälsoskyddsnämndens tillsyn och socialstyrelsens tillsyn? Med dagens sätt att organisera vården är det otydligt. Socialstyrelsen har fokus på vårdhygien och det pågår ett arbete för att reda ut gränserna.
Nummer 8 2009

 

Europeisk konferens om miljörelaterade patologier
Den 9 till den 10 oktober arrangerades för första gången ”European Congress on Environmental Pathologies” i Rouen, Normandie i Frankrike. Konferensen fokuserade på miljörelaterade hot och faror för människors hälsa. Underrubriken löd ”verklighet och utmaningar” och en rad områden kopplade till klimatförändring, föroreningar och nanoteknik togs upp.
Nummer 7 2009

 

Projektstyrd tillsynsplanering
Sonja Lejmark är chef för Miljöförvaltningen Östra Skaraborg. Hon har lång erfarenhet av att arbeta på miljöområdet och miljöchef har hon varit sedan början av 80-talet. Fram till för ett år sedan arbetade hon i Falköpings kommun men nu är hon förvaltningschef för Miljöförvaltningen Östra Skaraborg där från början tre kommuner och numera fyra ingår.
Nummer 6 2009

 

Tillsynsplanernas roll
Varje år bör myndigheter med tillsynsuppgifter upprätta en tillsynsplan. Den visar
hur arbetet ska bedrivas under kommande år. Tidigare har inspektörer och handläggare utvärderats, nu har Naturvårdsverket tittat närmare på tillsynsplanen som dokument.Även miljöchefernas roll i förhållande till tillsynsplanen har utvärderats och enhetligheten i länsstyrelsernas tillsynsvägledningsplaner över flera år har setts över.
Nummer 6 2009

 

Regelförenkling
De svenska regelsystemen sätts på nationell nivå men tillämpningen ska ske på lokal och regional nivå. På den nationella nivån arbetar man sedan några år med att förenkla reglerna.
Nummer 5 2009

 

Storregioner på gång
Ansvarskommittén lade i februari 2007 fram ett förslag på hur Sveriges framtida samhällsorganisation ska se ut. Bland annat föreslås att dagens landsting ersätts av större och färre regioner med ansvar för både sjukvård och regional utveckling.
Nummer 5 2009

 

Legionellasmitta
Legionella eller legionärssjukan som den också kallas är en typ av lunginflammation. Namnet legionärssjukan fick den eftersom det var ett antal legionärer på ett hotell i USA som blev smittade i slutet av sjuttiotalet.
– Det var första gången man upptäckte legionella. Det säger Björn Närlundh som
arbetar på miljöförvaltningen i Göteborgs Stad, bland annat med legionella.
Nummer 4 2009

 

Sjukdomar som smittar från djur till människa
– Nästan allt som drabbar oss människor i form av infektioner kommer från början från djurriket. Det kan ha gått över till människor för tiotusentals år sedan och det är så länge sedan att vi numera ser dem som mänskliga sjukdomar. Det säger Åke Lundkvist som är professor i molekylär virologi vid Karolinska Institutet i Stockholm. Han har ägnat närmare 20 år av sitt verksamma liv åt zoonoser. Det är det fält han tycker är särskilt intressant inom virologin, det handlar alltså om virus som förs över från djur till människa.
Nummer 4 2009

 

Hitta lagen lätt på nätet
Ylva Arvidsson är doktorand i miljörätt vid Juridiska institutionen på Uppsala universitet. När hon undervisar brukar hon dela ut en
stencil, som hon kallar den, med rubriken: En kortfattad vägledning
- Att söka författningar och allmänna råd på Internet. Råden
som studenterna får passar precis lika bra att ge till miljö- och hälsoskyddsinspektörer och alla andra som är i behov av att hitta relevanta lagtexter. Nummer 3 2009

 

Miljöchefen som blev hedersdoktor
Högni Hansson är miljöchef i Landskrona. Flera gånger har han uppmärksammats i medierna för att han envist kämpat för det han trott på, att kortsiktig lönsamhet inte kan gå före miljön. Sedan några år tillbaka undervisar han på Lunds universitet två dagar i veckan och nu har han utnämns till hedersdoktor. Men kommunen tycker att han behövs på miljökontoret och har gett honom fram till årsskiftet. Sedan får han gå tillbaka och arbeta heltid som miljöchef.

 

Urbanmätnätet
Karin Persson är projektledare för ett projekt som heter Urbanmätnätet. Det är ett projekt som startade på mitten av 80-talet.– 1986 tror jag det startade första året. Det innebär att vi samarbetar med landets kommuner, de får ett erbjudande om att delta varje år från oss. De kommuner som väljer att delta får hjälp att mäta av oss. Vi ställer upp med ”know-how” och hyr ut utrustning och analyserar prover som vi sedan sammanställer i en rapport heter Urbanrapporten. Den kommer ut varje och presenterar
samtliga resultat från de kommuner som har deltagit, säger hon.

 

Vinterväg med eller utan dubbdäck
Att höga partikelhalter i trafikmiljöer skapar problem för människors hälsa är inget nytt. Nu visar en forskningsrapport att en åtgärd som skulle ge ett gott resultat är att minska antalet dubbdäck. Det gäller framförallt trafikintensiva platser i stadsmiljö.

Allt material på den här sidan är upphovsrättsskyddat. Citera gärna men ange källa.

Du kan prenumerera på Miljö&Hälsa även om du inte är medlem. Hör av dig till föreningen eller till redaktörn i så fall så hjälper vi dig!

/Cicci Wik,
redaktör för tidningen Miljö&Hälsa