Hämtade ur mitt gamla liv….före skilsmässan….
25/3 2001
Allt har blivit svart o vitt
Fyllt av kontraster och skarpa kanter
Förr var livet mjukt luddigt och idylliskt
Inbäddat i ett rosa skimmer
Ensamhet, dysterhet och utanförskap har
intagit gemenskapens, euforins och tvåsamhetens plats
Trots denna negativa ton finns verkligheten mer
4/5 2001
En prins i en saga
En ljuv saga med inslag av rå verklighet
En tillgång
….eller en villfarelse?
(Det var en villfarelse!)
2001-10-22
Livet skiftar
Rosenrött o sorgefyllt
Sorgen är tung som bly
Svår att bära
Kärleken bygger upp
Skyddar
Ger liv och innehåll
Mötet mellan människor
Mötet, det laddade mötet
Känslor starka som eld
Glödande och varma
Sliter o drar
Värmer och ger trygghet
Själen skälver
Kvider i vånda
Själen värmer sig
Vet att du finns där
Vet att du vill ha mig
Vet det så säkert
…och ändå….
Jag älskar dig!
Längtar
Saknaden är enorm
Outhärdlig
Outgrundlig
Värmen finns där
Trasig själ tror o tvekar
Trasig själ värmer sig o fryser
Vill tro
Kan tro
Tvekar
Saknar och längtar
Längtar så enormt mycket
Så ofantligt stor saknad
Närheten
Den intensiva närheten
Kropparnas språk
Kroppar som behöver varandra
Själarnas språk
Tar sig kroppsligt uttryck
Längtar
Längtar efter dig
Behöver dig!!!
2001-10-22
Vuxen?
Vad e vuxen?
Tillräckligt klok?
Tillräckligt gammal?
För vad?
Är jag vuxen dig?
2001-10-22
Din blick är fylld av åtrå och känsla
Ditt ansiktsuttryck fyllt av kärlek
Dina händer bränner på min nakna hud
Din kropp begär mig
Din kropp vill ha mig
Din röst berör mig långt in i min själ
Jag blundar en sekund o njuter
För att sedan se på dig igen
Njuta av dig
Möta din blick
Så fylld av vad du känner
Berör mig innerst inne i min trasiga själ
Så innerlig
Så fylld av åtrå
Så fylld av känsla
Tårarna trillar på din kind
Tårar över förlorad tid
Du har vunnit detta sent i livet
Du har vunnit mig
Jag har vunnit dig
Vi har vunnit
Varandra
2001-10-22
Framtid
Vart går vi från här
Vart går vår stig
Finner den inte
Ser inget
Vet inte var jag sätter fötterna
Man måste våga för att vinna
Vill inte förlora dig
Vill ha dig
Framtid?
2001-10-22
Som en vind över en öppen hed
Som en sommarljum bris
Gräset vajar
Buskarnas löv prasslar lojt i den svaga vinden
Ljummen smeker den marken
En ljuv bris fylld av förväntan
Förundran över allt detta vackra
Landskapets skönhet
De små detaljernas gudomliga uppenbarelse
Fågeln högt där uppe svävar
Svävar och njuter av sommarvinden
Parerar vinden
Använder uppvinden
Denna ljuva ljumma bris
Välgörande vind
Syresätter luften
Ger liv
Jag älskar dig!
2001-11-18
Jag ser på ditt ansikte
Ser dina ögon
Följer dina fina linjer
Din näsa din mun
Jag smeker din hud
Mina händer ger dig den kärlek jag känner
Min själ fylls av värme
Av lycka och glädje
Lycka och glädje över att få älska
Älska en man med stort hjärta
En man med mycket kärlek
Vi två skapar tillsammans en atmosfär av värme
En atmosfär av kärlek och ömhet
Ömhet som innesluter oss två
Ger oss mat för själen
Ger oss kraft att klara av färden mot morgondagen när den kommer
Jag älskar dig!
2002-01-12
Dina händer smeker
Din andedräkt känns het i min nacke
Din kropp begär min
Hetta
Intensitet
Värme och njutning
Du ger mig liv
Gör mig levande
Får mig att känna livet i mina ådror
Får mig att åtrå
Så mycket bor denna känsla
Så mycket att hjärtat nästan brister
Värmen stiger
Ömheten vill ut ur mig till dig
Du är mannen i mitt liv
Du är mitt livs kärlek
Jag älskar dig!
En dag påsken 2002 tittade jag i fotoalbum. Foton på nyförälskade, nygifta, nyblivna föräldrar, nyblivna husägare. Slutligen såg jag ett par som fått två underbara barn men som inte längre hade kvar vad som fanns där i början av deras relation…. Alla känslorna gav upphov till nedanstående dikt…
Till Håkan
2002-04-02
Livet går vidare
En gång log lyckan
En gång fann vi kärleken du o jag
En gång var vi trygga hos varandra
Allt var underbart, mjukt och livet lekte
Vi njöt av varandra
Vi skrattade och hade roligt
Livet var vänligt varmt och tryggt
Så en dag vaknar man upp
Inser motvilligt att något försvunnit
Något blev borta
Något som behövdes för att hålla ihop
Något var förstört
Borta och omöjligt att laga
….det försvann
Främlingar utan kärlekens band
Kylan bredde ut sig
Smög sig in och gjorde ont
Vart tog vi vägen
Vi bara försvann
Närheten och ljuset var bara borta
Livet blev hårt
Svårt, jobbigt och kallt
Trögt, olyckligt och utan något
Utan
Ensamt
Avstånd
Ingen lina att hala oss närmare med
Inget kunde rädda oss
Minnen
Fotoalbum som vittnar om en annan tid
Glädjefyllda ögon
Skrattande ansikten
Ögon med åtrå
Ögon som så småningom slocknade
Slocknade och blev opersonliga och kalla
Nu är allt slut
Inget finns kvar
Drömmar gick upp i rök
Som om det aldrig funnits
Men fotoalbumen minner
Bilderna talar om en svunnen tid
En tid av lycka, det är fina minnen att spara….
Några dikter från gamla arkiv
Här hittar du en del av mina gamla alster från tonåren och eller därefter.
Jag lider av eller njuter ofta av skrivklåda. Det känns skönt att få utlopp för detta ibland.
TID
Tid är oberäknelig
Tid är allt levandes gissel men också förutsättning
Tid börjar och tid tar slut
Är tiden evig, är den oberäknelig?
Vart tar tiden vägen?
Bor det ett troll någonstans,
som samlar använd tid?
Går det i så fall att återanvända den?
Ge mig tillbaka min tid
Ett liv är till bredden fyllt med tid
Ändå räcker den aldrig till
Gamla önskar de gjort det och det
Medelålders skall göra allt innan det är för sent
Unga tror de har all tid i världen
Barnen vet att de har det
och deras tid räcker längst
Vill du ha gott om tid:
SLÄNG KLOCKAN!
Barnen mäter inte tiden!
(En snabbt tillyxad dikt till tiden som tog slut, jag är tvungen att gå nu 15.00 1996-11-29!)
Skrivet 1985-11-03 kl 04.20, nästan gryning:
Varför är livet som det är?
Ibland uppe
Ibland nere
Berg-och-dalbana
Upp och ner
Ner och upp
Kärleken kommer och går
Vad jag längtar efter kärleken just nu!
Ett blödande sår
Vad är jag till för?
Att tillfredsställa eller att bli tillfredsställd?
Det bästa är både att tillfredsställa och bli tillfredsställd.
Det är så svårt så fruktansvärt svårt
Jag vill ge och få
Men om jag ger får jag något tillbaka då?
Om jag bara ger och ingenting får blir jag tom
Byteshandel
Jag skall inte ta allt på allvar men vad skall jag ta på allvar?
Del ur något jag skrev 1983-11-15 kl 24.38
Gud skänkte människan känslor men gjorde dem på ett annat språk. Där står nu människan med sitt inre språk och förstår det inte. Stackare där, tänker Gud. Se hur hon lider. Men detta var straffet för att Eva tog den förbjudna frukten.
Hade jag varit Eva hade jag också tagit frukten. För detta inre språk gör livet mer än värt att levas ibland. Trots att det just nu talar häftigt inom mig och att jag inte förstår. Rösten har vaknat med en sådan kraft att jag inte är kapabel att hänga med.
Förstår?
Så som löven virvlar
Så fort går tiden
Man hinner knappt blunda
Vart tar åren vägen
Nyss var jag barn
Genast, på sekunden blev jag vuxen
När denna dikt är klar
Då är jag säkert pensionär
Det rör sig
Löven virvlar i samma takt
Samma takt som livet
Livet virvlar
Händelser kommer och går
Och jag förstår?
(1984-02-23)