Besviken…och glad!

Besviken blev jag…på att inte vargprogrammet var längre. Det var liksom inget riktigt slut,plötsligt var det bara inget mer. Jag vet ju att det blev en intervju med Jenny och Gösta också men den var inte med…Hm…

Mikael Karlsson hade en rolig mössa på sig och inget som någon sa gjorde mig förvånad. En kvinna som inte vågar gå i skogen för att hon är rädd för att vargen ska komma…en jägare som inte kunde dölja hur glad han var åt att få jaga vargen.

Att alla de skjuta vargarna förutom en var genetiskt friska och den som hade en defekt hade ett fel på sitt bett. Det vill säga underbett eller överbett som hundar ofta får…

Det var en bra dokumentär och jag hade GÄRNA sett minst en halvtimma till och jag hade gärna hört fanatiker uttala sig också. Det var ganska snällt det mesta innehållet faktiskt…

Nej,nu har jag recenserat klart.

Idag blev det liiiite stressigt. Jag hoppas att vi inte behöver ändra eller lägga till så väldigt mycket i vår redovisning och att den går igenom. Några små fel har jag rättat och någon synpunkt har jag fått men mest beröm. Tänk vad några positiva ord betyder mycket! Vad glad man blir av sånt!!

Morfar Harry och mormor Nora

Jag har fått en inbjudan att vara med på en VIP-kväll och jag har mail-intervjuat Röda Korsets ordförande i Forshaga. Tänka sig att Bengt Westerberg kommer till Forshaga.

”Han är en så trevlig gosse.”Ja så sa alltid min mormor om honom!

Det är ju synd att det är årsmöte samtidigt som han är här och pratar…annars hade jag gärna berättat för honom vad mormor sa…